Hoppa till huvudinnehåll

Det här händer i Candide

Föregående Nästa

SON fortsätter fira Bernstein 100 år genom att ge operetten Candide konsertant. Här kan du läsa ett sammandrag av den dråpliga handlingen, och se en video där dirigent Stefan Solyom berättar om det bakomliggande budskapet.

20 februari 2018

Stig Jacobsson, symfoniorkesterns programskribent, sammanfattar historien nedan. Musikstyckena i operetten ser du inom parentes.

Rollerna
  • Candide: hjälte och huvudperson
  • Kunigunda: Candides älskade
  • Maximilian: Kunigundas bror
  • Paquette: tjänstvillig servitris
  • Dr Pangloss: informator, filosof
  • Den gamla damen: olycksföljd flykting, egentligen dotter till påven
  • Guvernören: kärlekskrank makthavare i Montevideo
  • Martin: lokal pessimist
  • Vanderdendur: holländsk skurk
AKT I

Efter ett inledande musikstycke (Uvertyr) hälsas vi välkomna av kören (Westphalia Chorale), varpå den osannolika skrönan om Candide tar vid, den oäkta brorsonen till baron Thunder-ten-Tronch. Candide är kuvad av såväl baronessan som hennes son Maximilian. I slottet bor också Paquette, en mycket tjänstvillig servitris, och Kunigunda, baronessans dotter, som Candide är förälskad i. De finner sig alla väl tillrätta i livet (Life is happiness indeed/Life is about perfection). De fyra ungdomarna undervisas av tidens främste filosof, dr Pangloss, som menar att de lever i den bästa av världar (The best of all possible worlds). Han ber sina studenter att sammanfatta vad de har lärt sig (Universal Good).

Kunigunda råkar se dr Pangloss kela med Paquette, men han förklarar att det bara var ett fysiskt experiment – men hon tycker det verkar så trevligt att hon tänker pröva samma experiment på Candide. De förklarar varandra sin kärlek och drömmer om vad ett liv som man och hustru skulle innebära (Oh happy we). Detta gillas nu inte alls av baronen så Candide skickas iväg från slottet och vandrar ensam iväg med sin optimism (It must be so).

Candide kidnappas av en främmande armé som planerar att ”befria” hela Westphalia. När han tar en promenad tolkas det som ett flyktförsök, och man straffar honom grymt. Armén attackerar slottet, och medan familjen ber faller kören in i sång (Westphalia Chorale). Alla i slottet tycks ha dödats i slaget (Battle Music). Candide besöker slottsruinen för att söka efter Kunigunda (Candide’s Lament).

Candide hamnar i Holland där anabaptisten Jacques tar sig an honom, och där han stöter på en vanställd tiggare som han ger sitt sista öre. Det visar sig vara Pangloss, som vanställts av den syfilis han fått av Paquette (Dear Boy). Jacques erbjuder dem anställning och de seglar iväg till Lissabon. Dessvärre förliser båten i en storm och Jacques drunknar.

Candide och Pangloss anländer till Lissabon just under det stora vulkanutbrottet som kräver 30 000 människors liv. Inkvisitionen har fängslat oliktänkande för att avrätta dem medan en gammal dam och Kunigunda tittar på från en balkong. Så känner de igen Pangloss och Candide som fängslas av inkvisitionen som kättare, och blir offentligt torterade. Pangloss hängs och Candide pryglas (Autodafé/What a day). Kunigunda svimmar. Men när tiderna är så här dåliga, då kan de bara bli bättre!

Den gamla damen lägger om Candides sår och leder honom till hans stora förvåning till Kunigunda. Hon hade blivit den bulgariska kaptenens rov och utsatts för våldtäkt, och sedan sålts till den förmögne juden Don Issacher. För närvarande är hon sexslav omväxlande mellan Don Issacher och Lissabons ärkebiskop. Den gamla damen varnar dem för att Issachar och ärkebiskopen är på ingång. Candide råkar döda dem oavsiktligt genom att hugga dem med sitt svärd (It must be me).

Sällskapet fortsätter sin resa och hamnar i Paris (The Paris Waltz). Kunigunda undrar över vad hon gjort för att överleva i en hisnande aria (Glitter and be gay). Candide funderar över hur det varit (You were dead, you know). De märker att inkvisitionen är efter dem och förskräckta flyr den gamla damen, Candide och Kunigunda med Kunigundas juveler, som stjäls, varför damen erbjuder sig att sjunga för att få ihop pengar till middag.

Den gamla damen berättar att hon föddes som dotter till påven, men att hon fått uppleva en rad olyckor, som våldtäkt, slaveri och kannibalism (I am easily assimilated). Den franska polisen anländer för att arrestera Candide för morden. Men istället för att straffas, accepterar han att kämpa för jesuiterna i Sydamerika och tar med sig Kunigunda och den gamla damen till den nya världen och äntrar skeppet (Quartet Finale).

AKT II

I den nya världen är Maximilian och Paquette är förklädda till slavflickor. Don Fernando d’Ibaraa y Figueroa y Mascarenes y Lampourdos y Souza är guvernör i Montevideo och förälskar sig i Maximilian, men när han upptäcker sitt misstag säljer han honom till en präst. Under tiden har Candide, Kunigunda och den gamla damen också anlänt till staden, där guvernören nu istället förälskar sig i Kunigunda (My love). Den gamla damen övertygar Kunigunda att giftermålet med guvernören skulle gynna hennes ekonomi (We are women).

Candide blir vän med Cacambo och accepterar honom som sin betjänt. Den gamla damen påpekar att polisen fortfarande är efter Candide, så de flyr från Montevideo och dyker till slut upp på ett jesuitläger där de träffar Fader och Moder Superior, vilka, tro det eller ej, är Maximilian och Paquette (The Pilgrims Procession/Alleluia). När Candide berättar att han vill gifta sig med Kunigunda så blir Maximilian ilsken och utmanar Candide på duell. Dessvärre dödas Maximilian en andra gång oavsiktligt, varpå Candide tvingas fly in i djungeln och för att på håret bli uppäten av stammen Buglugs.

Tre år senare klagar Kunigunda och den gamla damen på överklassens brister. Men guvernören lyssnar inte till deras klagan (Quiet). Under tiden har Candide och Cacambo, svältande och vilsna i djungeln hittat en båt och flutit nedströms till en grotta innan de slutligen når Eldorado, staden där guld och juveler glittrar på gatorna. Där styrs ingen av lagar eller bestämmelser (Introduction to Eldorado). Invånarna dyrkar en gud i motsats till tre. Här finns vetenskapliga palats, rosenvatten och stenar med kanel- och nejlikedoft. I avsaknad av Kunigunda ger sig Candide ändå iväg från detta paradis. Byborna betraktar honom som galen, men hjälper honom genom att skänka honom några gyllene får och en maskin som kan guida honom, Cacambo och fåren över berget (The ballad of Eldorado).

Ett efter ett dör fåren tills bara två återstår. Ovillig att ta sig tillbaka till Montevideo ger sig Candide, Cacambo och ett av fåren av för att friköpa Kunigunda, och säga henne att de snart ska ses igen – i Venedig. När Candide kommer till Surinam träffar han Martin, en lokal pessimist. Han visar honom en slav med en hand och en fot som han förlorat under majsskörden (Words, words, words).

Den holländske skurken Vanderdendur erbjuder Candide en plats på skeppet Santa Rosita, i utbyte mot fåret. Candide blir överförtjust när han hör att skeppet ska avresa till Venedig – och han önskas lycklig resa av Vanderdendur och kören (Bon Voyage). Men båten sjunker och Martin drunknar.

Candide anländer till Venedig där karnevalen just pågår (Money money money). Medan andra spelar roulett och baccara letar Candide efter Kunigunda. Maximilian har blivit korrupt polisprefekt och borgmästare. Paquette är stadens bordellmamma. Kunigunda och den gamla damen är anställda för att egga spelarna att satsa mera pengar (What’s the use?). Pangloss firar efter att ha vunnit på roulett och spenderar sina pengar på ställets damer (The Venice Gavotte). Candide är karnevalsutklädd, hälsar på Kunigunda och den gamla damen, som också är maskerade och försöker svindla av honom pengarna. Så faller alla deras masker och de blir förskräckta när de känner igen varandra. När han ser vad Kunigunda blivit, förlorar han bilden av och tron på henne (Nothing more than this).

Candide kan inte prata på flera dagar. För de få pengar han har kvar köper sällskapet en liten gård och kören säger att livet bara är livet och att det inte finns något paradis (Universal Good). Candide säger till slut att han bestämt sig för att gifta sig med Kunigunda, och de sjunger att de ska ägna sig åt att odla sin trädgård (Make our garden grow).


Dela