Hoppa till huvudinnehåll

Säsongspremiär med Steffens och Mattei

15.00 - lördag 5 september 2020
Inspelad i De Geerhallen, Norrköping


Föregående konsert Nästa konsert

Visas till och med 6/10

LÄNK TILL KONSERTEN >>
/LINK TO THE CONCERT >>

Säsongspremiären äger i år rum på SONs digitala scen. Men den blir storslagen och festlig även där! Självklart ska vår nye chefdirigent, Karl-Heinz Steffens, göra säsongens första konsert och solist är den internationellt hyllade artisten Peter Mattei, baryton. 

Senaste nytt: återbetalning för abonnenter

Återbetalning av biljetter till säsongspremiären 3/9 (som sändes digitalt 5/9) sker från och med 11/9. De abonnenter som betalat sitt abonnemang med betalkort får återbetalning till konto och de som betalat via bankgiro eller i biljettkassa kontaktas manuellt för återbetalningsuppgifter. Därefter sker återbetalning konsert för konsert på liknande sätt.

Ordna ditt eget premiärmingel hemma! Vi bjuder på en spellista med underbara Trio De Lyx, en kvarts perfekt musik inför musikfesten. 
Spellista: Mingelmusik med Trio De Lyx >>

 

Tysk och engelsk text till Kindertotenlieder KLICKA HÄR

GUSTAV MAHLER (1860-1911)
Kindertotenlieder (23’)
Nun will die Sonn’ hell aufgeh’n
Nun seh’ ich  wohl, warum so dunkle Flammen
Wenn dein Mütterlein tritt zur Tür herein
Oft denk ich, sie sind nur ausgegangen!
In diesem Wetter, in diesem Braus 

När Gustav Mahler 1901 komponerade de tre första av sina fem Kindertotenlieder hade han fascinerats av författaren Friedrich Rückerts omkring fyrahundra dikter om sina döda små barn. Han hade skrivit dem för att försöka få ro i själen. Mahler hade då ännu inga egna barn och var inte ens gift. Men när han 1904 komponerade de två återstående sångerna i cykeln hade han gift sig med Alma och fått två förtjusande döttrar. Alma blev förskräckt över sångerna och såg dem som en utmaning av ödet och som ett dåligt omen. Hon kunde inte förstå hur han kunde komponera sånger till sådana texter medan hans egna flickor levnadsglatt lekte utanför på gården.

Men Mahler tänkte just då inte alls på flickorna, utan mer på sin egen barndom och sina sex egna syskon som tidigt gått bort, speciellt älsklingsbrodern Ernst. Säkert spelade det in att ett av de barn Rückert skriver om hade samma namn. Undermedvetet sörjde Mahler sin egen förlorade barndom.

Ödet ville nu inte bättre än att Mahlers äldsta dotter, Maria, avled i difteri och scharlakansfeber 1905, ett år efter det att sångerna uruppförts. Ungefär samtidigt konstaterades av Mahler själv led av ett medfött och obotligt hjärtfel.

I orkesterversionen av Kindertotenlieder har Mahler behandlat instrumenten asketiskt, men synnerligen varierat och finkänsligt. Det är en privat och innerlig musik, och sångerna blir inledningen till en ny fas i hans komponerande, den fas som också rymmer symfonierna nummer fem, sex och sju. Tidigare hade han tagit starka intryck av folkmusik och militärmarscher, men nu är han helt och fullt sig själv: en visionär som föregriper den musik som långt senare skulle skrivas av tonsättare som Schönberg och Berg. Dessa nyskapande tonsättare bevistade för övrigt den konsert där Kindertotenlieder uruppfördes.

 

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827)
Symfoni nr 3 ”Eroica” Ess-dur op 55 (47’)
Allegro con brio
Marcia funèbre: Adagio assai
Scherzo: Allegro vivace – Trio
Finale: Allegro molto - Poco Andante - Presto

Få verk i musikhistorien är omgärdade av så många legender som Beethovens tredje symfoni, den så kallade Erocia-symfonin. En del stannar vid att vara just anekdoter, men det lär stå utom all tvekan att tonsättaren verkligen komponerade sin symfoni som en hyllning till Napoleon, som då var förste konsul i Frankrike. Till sin förläggare skrev Beethoven ett brev den 26 augusti 1804: ”… en ny stor symfoni … egentligen betitlad Bonaparte …” Spåren efter denna beteckning kan man ännu upptäcka på handskriften.

Att Beethoven skulle ha rivit sönder detta titelblad, styrks av hans elev Ferdinand Ries vittnesmål: ”Både jag och många andra av hans vänner har sett denna symfoni ligga på hans bord, vackert renskriven i partitur, och på vars titelblad ordet Bonaparte stod längst upp, och längst ned stod det Luigi van Beet­hoven, men i övrigt intet ord. Jag var den förste som meddelade honom att Bonaparte hade utropat sig till kejsare, varpå han råkade i raseri och utropade: ’Är då inte heller han något annat än en vanlig människa! Nu ska också han trampa alla mänskliga rättigheter under fötterna, bara för att tillfredsställa sin egen ärelystnad; bli en tyrann!’ Beethoven gick fram till bordet, fattade titelbladet upptill, rev bort det helt och kastade det på golvet. Första sidan skrevs om och nu erhöll symfonin titeln Sinfonia eroica.” Denna händelse har också beskrivits av en av Beethovens mest generösa mecenater, greve Moritz Lichnowsky.

Men att den berömda sorgmarschen skulle vara knuten till Napoleon är inte alls belagt. Inspirationen sägs ibland ha kommit efter ryktet om lord Nelsons död, eller från krigen som rasade i Egypten, eller vid den engelske generalen Ralph Abercrombys död vid slaget i Alexandria den 21 mars 1801. Men allt detta kanske inte spelar så stor roll.

Hur som helst, den slutliga dedikationen kom att lyda: ”sinfonia composta per festiggiare il souvenire du un grand’ uomo” – symfoni komponerad för att högtidlighålla minnet av en stor man. Det enda namn som nu nämns i partituret är Beethovens vän och gynnare furst Lob­kovitz, han som inte bara tillägnades symfoni nr 3 utan även symfonierna nr 5 och 6.

Jämförd med Beethovens två föregående symfonier har vi med den tredje kommit in i en helt ny värld, trots att endast något år skiljer dem åt i tid. ”Jag känner mig inte tillfreds med mina arbeten hittills. Från och med nu tänker jag slå in på en ny väg”, skrev Beethoven i ett brev 1802, och Eroicasymfonin (som fullbordades 1804) är ett av de första tecknen på att han lyckats i sina intentioner. Tonsättaren behärskar nu materialet och tekniken så fulländat att han vågar ta sig stora friheter, slå sönder den vedertagna sonatformen och ge sig ut på upptäcktsfärder. Detta innebär också att analyserna av symfonin brukar bli mycket olika beroende på vem som analyserar. Man har spekulerat över sorgmarschens placering (före ett glatt scherzo!), över varför han i finalen citerar en melodi som han även använt i en simpel kontradans, i scenmusiken till Prometheus och i pianovariationerna op 35 – och varför sorgetemat återkommer mot symfonins slut.

Varför söka svar på sådana frågor? Varje svar blir ändå bara en spekulation. Räcker det inte med att Beethoven nu nått ett stadium där hans musik tagit steget bort från behagfull underhållning och istället kommit fram till en personlig bekännelse. Ett monument av grandios arkitektonisk resning, där uttrycksbehovet krävde nya uttrycksmedel. Detta var tankar lika nya och revolutionerande som Napoleons krigskonst – något som den självmedvetne tonsättaren själv påpekade. Samtiden var oförberedd på denna massiva manifestation och fann symfonin vara ett oskönt tecken på originalitetsjäkt. Idag har vi lärt oss njuta av denna storartade musik.

Beethovens tredje symfoni urupp­fördes med tonsättaren själv som dirigent i Wien den 7 april 1805, och har därefter hört till symfoniorkestrarnas mest upp­skattade mästerverk.

 

PETER MATTEI framträdde under säsongen 2017–2018 på Opernhaus Zürich, Opéra National de Paris och Metropolitan Opera New York. Han har dessutom sjungit på prestigefyllda scener som Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London och Salzburger Festspiele, har Peter Mattei etablerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare.

Sedan det internationella genombrottet som Don Giovanni i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence har Peter Mattei gjort bejublande framträdanden i denna roll på scener som Metropolitan, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris (regi Michael Haneke), Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Wiener Staatsoper och Opernhaus Zürich.

Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Parsifal på Metropolitan Opera och säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin, en roll som han senare framträtt i både på Metropolitan och La Scala.

Vid sidan av opera är han också en eftersökt gäst på världens konsertscener och har framträtt med Mahler Chamber Orchestra, Gewandhausorchester, Concertgebouw Orchestra, Berliner Philharmoniker, London Symphony Orchestra, Boston Symphony Orchestra, Chicago Symphony Orchestra och de ledande orkestrarna i Sverige och Norden med dirigenter som Sir Georg Solti, Claudio Abbado, Riccardo Muti, Daniel Barenboim, Sir Colin Davis, Esa-Pekka Salonen, Herbert Blomstedt, Daniel Harding, Jeffrey Tate, Riccardo Chailly, Sir Andrew Davis, John Eliot Gardiner och Gustavo Dudamel.

Peter Mattei fick sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm och debuterade 1990 på Drottningholms Slottsteater som Nardo i La Finta Giardiniera. År 2004 utnämndes Peter Mattei till Hovsångare.

 

Även om den tyske dirigenten KARL-HEINZ STEFFENS gjorde några bejublade konserter med Norrköpings Symfoniorkester under föregående säsong – med Brahms fyra symfonier – så är det först nu han tillträtt som SON:s chefdirigent för ett förordnande på tre år. Det tog ett par år av intensivt sökande och prövande innan alla bitar föll på plats, men nu är alla parter nöjda.

Ord som ”mästare”, ”fullständig kontroll”, ”succé” och ”totalkoll” fanns i recensionerna med högsta betyget *****, efter konserterna med Brahms samtliga fyra symfonier i Norrköping och Linköping i våras och Karl-Heinz Steffens möttes också av publikens stående ovationer.

Steffens själv fann omedelbart en konstnärlig förståelse hos orkestern, och vi hade helt enkelt väldigt kul när vi jobbade ihop. Att musicera är ett livslångt sökande efter den konstnärliga sanningen i varje verk. Jag är lycklig över att personligen få fortsätta den upptäcktsfärden hand i hand med en så fin orkester, säger Karl-Heinz Steffens.

Karl-Heinz Steffens är en mycket efterfrågad gästdirigent och har bland annat dirigerat Berlinfilharmonikerna, Bayerska Radions Symfoniorkester, Tonhalleorchester i Zürich, City of Birmingham Symphony Orchestra och Philharmonia Orchestra i London. Tidigare i år gjorde han sin amerikanska debut med Toronto Symphony Orchestra. Hans tid som chefdirigent för Staatsphilharmonie Rheinland-Pfalz i Ludwigshafen kantades av priser och utmärkelser från såväl skiv- som förlagsbranschen. Som operadirigent har han bland annat framträtt vid La Scala i Milano, Staatsoper unter den Linden i Berlin, Den Norske Opera i Oslo och vid Zürichoperan. Sedan i somras är han chefdirigent vid statsoperan i Prag. Karl-Heinz Steffens har inte bara dirigentens utan också musikerns perspektiv i bagaget – innan han satsade på dirigentkarriären var han soloklarinettist i Berlinfilharmonikerna och Bayerska Radions Symfoniorkester och dessutom en mycket framgångsrik klarinettsolist.

Text Stig Jacobsson

 

Information till abonnenter

Digitala konserter ges kostnadsfritt. Abonnenter som redan betalat för de serier där säsongspremiären ingick kommer att få pengarna tillbaka för konserten.

  • Karl-Heinz Steffens, dirigent. Peter Mattei, baryton
    Karl-Heinz Steffens, dirigent. Peter Mattei, baryton

Dela


AKTUELLT

Välkommen!

Säsongen 2020/2021

AKTUELLT

Våra digitala konserter

Här hittar du alla konserter vi spelar online.