Hoppa till huvudinnehåll

Vackert för viola på SONs digitala scen

15.00 - lördag 5 december 2020
Inspelat i De Geerhallen


Föregående konsert Nästa konsert

Visas till och med 4/1.

HÄR ÄR LÄNK TILL KONSERTEN >>

Programbyte och dirigentbyte

Patrik Ringborg ersätter Valentina Peleggi på pulten. I stället för Bartóks Violakonsert får vi höra Ellen Nisbeth i Paul Hindemiths Trauermusik. Vi får också njuta av Mozart, nämligen Symfoni nr 41 "Jupiter".

Program

Richard Wagner (1813-1883)
Siegfriedidyll

Det är naturligtvis helt i sin ordning att Wagner mest uppmärksammats för sina storslagna operor, eftersom de dominerar hans skapande till. Men han skrev faktiskt också en hel del pianomusik, en och en halv symfoni, en rad fristående uvertyrer, sånger och ett underbart stillsamt och vacker orkesterstycke kallat Siegfriedidyll.

Till detta verk behöver man inte alls den jätteorkester man annars förknippar med Wagner. En flöjt, en oboe, två klarinetter, en fagott, två horn, en trumpet och stråkar, det är allt. Musiken skrev han för att, något i efterhand, fira sonen Siegfrieds födelse (* 6 juni 1869). Wagner hade i största hemlighet komponerat detta verk och även instuderingen ägde rum utan att hans hustru Cosima (dotter till Franz Liszt) anade något. På hennes 33-årsdag, självaste juldagen 1870, dirigerade Wagner uruppförandet av Siegfriedidyll från trappan till deras villa Triebschen.

Det här är verkligen en kärleksgåva! Den som känner till Wagners musik vet att han också komponerat en opera med namnet Siegfried. Den nu skrivna idyllen ingår inte alls i operan, men de flesta melodierna i detta orkesterverk återfinns i kärleksduetten mellan Siegfried och Brynhilde ur operan. Sonen Siegfried då? Jodå, han skulle komma att bli en stor musikpersonlighet, kompositör till flera operor, en violinkonsert och mycket annat. Till faderns genialitet nådde han dock aldrig.

Paul Hindemith (1895-1963)
Trauermusik för viola och stråkar
Langsam – Ruhig bewegt – Lebhaft – Sehr langsam

I januari 1936 befann sig tonsättaren och altviolinisten Paul Hindemith i London för att spela sin egen altviolinkonsert Der Schwanendreher med BBC Symphony Orchestra i Queens Hall. Men den engelske kungen Georg V avled den 20 januari, och konserten som var planerad till den 22 ställdes in. Adrian Boult var chefdirigent för orkestern, och han insisterade på att Hindemith istället skulle medverka i den ersättningskonsert som skulle sändas i radio från en studio. Man hittade emellertid i all hast ingen passande musik, så Hindemith erbjöd sig att på stående fot skriva ny sorgemusik. Man ställde en notskrivare till hans förfogande, och redan dagen därpå fick orkestern börja repetera och med stor inlevelse spela musiken i radio. Nära slutet av stycket, som kom att kallas Trauermusik (Sorgemusik) introducerar han en känd koral, mest känd i Bachs sättning, men även en hymn tillskriven Bodo von Hohenberg vid 1600-talets början: ”Vor deinen Thron tret ich hiermit”. Det visade sig vara synnerligen passande, för den engelska publiken kände väl igen den från sin egen koralbok, där den gått under namnet ”den gamla hundrade”. Även fransk musikhistoria känner denna spridda melodi i en version av Louis Bourgeois, tryckt 1551. Långt senare skickade Hindemith sitt originalmanuskript till Boult som gåva med orden: ”Till min tillfällige skyddsängel och ständige vän Sir Adrian Boult med djupa minnen”.

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)
Symfoni nr 41 C-dur ”Jupiter" (K551)
Allegro vivace
Andante cantabile
Menuetto: Allegretto
Finale: Molto allegro

Sommaren 1788, mellan Don Giovanni 1787 och Trollflöjten 1791, uppbådade Mozart alla sina krafter och komponerade under loppet av en dryg månad sina tre sista symfonier: den leende nr 39 i Ess (fullbordad den 26 juni), den tragiska nr 40 i g-moll (25 juli) och den grandiosa nr 41 i C-dur (10 augusti). Varför komponerade han inga fler? Han hade trots allt tre år kvar att leva, och som synes skrev han snabbt. Kanske kända han att han gett sig ut på vägar som ledde längre än han kunde överblicka. Han levde ju under klassicismen, då ”lidelser, hur häftiga den än må vara, aldrig får uttryckas så att de blir osmakliga, och musiken inte ens i de hemskaste situationer får såra örat utan även då måste behaga, det vill säga, alltid förbli musik”. I dessa tre symfonier står han på gränsen till den ny tid – romantiken.

Mozart förföljdes under denna tid av svarta tankar och led av ovanligt besvärande penningbrist. Men han var verkligen ingen ”dagbokstonsättare”. I sin musik stod han över vardagens bekymmer. På detta är inte minst symfoni nr 41 i den ljusa tonarten C-dur ett bevis – den är ju också uppkallad efter överguden Jupiter. Vem som gett symfonin detta passande namn vet man inte säkert, men ett hett tips är den engelske impressarion J P Salomon, och namnet dök första gången upp under en konsert i Edinburgh 1819. I tysktalande länder kallades symfonin under första delen av 1800-talet för ”symfonin med slutfugan” – och att detta namn har fog för sig visas mycket riktigt i sista satsen.

Ellen Nisbeth är en av Skandinaviens främsta violaster, för ett par säsonger sedan utsedd av ECHO (European Concert Hall Organisation) som dess ”Rising Star. Då hade hon redan erövrat det svenska Solistpriset, och det Nordiska Solistpriset. Hon har framträtt vid några av Europas främsta musikscener, däribland Concertgebouw Amsterdam, Barbican Center London, Musikverein Wien, Cité de la Musique Paris, BOZAR Brüssel, under dirigenter som Neeme Järvi, Daniel Blendulf, Santu-Matias Rouvali.

Patrik Ringborg har snabbt blivit en av Sveriges mest efterfrågade dirigenter, internationellt sett. Inte minst har han uppmärksammats för sina operaföreställningar – hans operarepertoar omfattar 90 verk. Efter att ha varit repetitör och debuterat som dirigent vid Kungliga Operan 1993, utsågs han till dirigent vid operan i Freiburg, där han också blev musikchef, och 2006 chefdirigent. Han har också varit Generalmusikdirektor vid statsteatern i Kassel. I Tyskland har han framträtt på operateatrar i många städer, och han har dirigerat ett trettiotal orkestrar. I Sverige har han gett konserter med alla större orkestrar, och även vid GöteborgsOperan och Malmö Opera. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Texter Stig Jacobsson

Om sändningen

Konserten börjar visas kl 15 lördag 5 december och kan sedan ses när som helst fram till och med 4 januari 2021.

SONs digitala scen på YouTube >>

  • Violasolist Ellen Nisbeth.
    Violasolist Ellen Nisbeth.

Dela


AKTUELLT

Senaste nytt om konserterna

​Information om biljetter, abonnemang samt SONs digitala scen.

Trygga konsertbesök

Så får du säker scenkonst med SON.