Hoppa till huvudinnehåll

Lär känna Karl-Heinz Steffens

Föregående Nästa

Han kallas för Kalle. Och älskar jazz. Nu blir Karl-Heinz Steffens ny chefdirigent för SON.

14 augusti 2020

Från säsongen 2020-2021 är tyske Karl-Heinz Steffens Norrköpings Symfoniorkesters chefdirigent. Karl-Heinz Steffens är en man som är öppen för allt och tycker kontakten med orkestern är det viktigaste, beskriver sig själv som en obotlig romantiker, älskar Beethoven, Bruckner och jazz. Och kallas för Kalle.

Kände sig hemma

Det började i januari 2019. Karl-Heinz Steffens gästade SON och ledde orkestern med Brahms två första symfonier i Norrköping och Linköping. I april kom han tillbaka och framförde tredje och fjärde symfonin. Direkt vid första repetitionen kände han att här hos SON, här var han hemma.

– Det var ett sådant där sällsynt ögonblick. Jag visste inte ens var Norrköping eller Linköping låg innan jag blev inbjuden att göra Brahms symfonier. Men när jag kom hit och genast kände den kemi som finns mellan mig och orkestern och den starka och sköna energi vi delar, då kände jag mig hemma. Det var inget enkelt arbete, Brahms är inte okomplicerad, men de två veckorna vi jobbade tillsammans hände så mycket och vi utvecklades tillsammans. Det kändes så bra.

Konserterna och Karl-Heinz gästspel med SON blev hyllade av både kritiker och publik. SONs konstnärliga chef Henrik Marmén berättar att det är en utmaning att hitta rätt chefdirigent.

– Men bara ett par minuter in i konserten förstod jag att Karl-Heinz var den rätta för oss.

– Jag visste inte ens att ni letade chefdirigent, jag kom bara hit och gjorde konserterna, säger Karl-Heinz och skrattar.

Karl-Heinz gillade ljudbilden som finns i orkestern; flexibel och romantisk. Så när frågan kom att bli chefdirigent var det inget svårt beslut. Han kände att här finns en redan väldigt bra orkester som har stor potential.

Mötet är det viktigaste

Det som betydde mest var mötet med musikerna. Karl- Heinz har lång erfarenhet av att själv sitta i orkester, han har bland annat varit soloklarinettist i Berlinfilharmonikerna och Bayerska Radions Symfoniorkester. Det har haft mycket stor betydelse för hur han är idag.

– Jag har spelat med de bästa dirigenterna, men det har inte hjälpt när jag själv valde att börja dirigera. Jag fick starta från noll, från början. Men jag vet hur det känns att sitta i en orkester och hur det är inuti, mitt däri. Den kunskapen har varit till stor hjälp och utan den skulle jag inte kunna vara dirigent. Att få alla i orkestern att utvecklas är viktigt för Karl-Heinz och det gäller då att se alla individuellt.

– Dirigenten måste vara fri och väl förberedd, då kan man jobba med hela orkestern. Detta är nyckeln för mig, jag försöker ha kontakt med alla. Visuell kontakt och personlig relation både under repetitionerna och konserterna. Vanligtvis behöver jag bara titta i ögonen och visa att alla är viktiga. Det är jag som är ansvarig, men alla är lika viktiga för att vi ska få ett bra resultat. Ger man människor betydelse så händer något med dem och det är bästa sättet att få människor att lita på dig och, som i vårt fall, att följa dig. En orkester ska fungera som ett perfekt organiserat fotbollslag, och när det engagemanget och den kraften och energin finns, då märks det också i publiken.

Öppen för nutiden

Det är viktigt för en orkester att vara med i sin tid, att ha ett modernt uttryck, och för det är flexibilitet centralt.

– Dagens musiker måste kunna spela många olika stilar. Mozart, popmusik, Strauss, Mahler. Det gäller även dirigenter, man måste vara öppen för nutiden. Ingen vill höra Bach som det spelades på 1960- och 1970-talet; stort vibrato och tung ljudbild, det är inte möjligt idag.

Därför, anser Karl-Heinz, är Norrköping och Linköping lagom stora städer för att kunna få en spännande musikalisk utveckling.

– Det är korta avstånd mellan skolor, kulturella institutioner och symfoniorkestern. Det är lätt att få kontakt med alla. Berlin, där jag bor, är en stor stad med massor av skolor och institutioner men det finns ingen naturlig koppling mellan invånarna och stadens orkestrar på samma sätt som här. Här i Östergötland är det lättare att känna att det här är ”vår” orkester. Det är då inte svårt för oss att presentera nya saker och ny musik eftersom vi har en fungerande relation till publiken.

Vid sidan av sitt uppdrag i Norrköpings Symfoniorkester är Karl-Heinz chefdirigent vid Pragoperan, och tidigare har han haft samma position på Den Norske Opera i Oslo. Han har även framträtt på bland annat La Scala i Milano, Staatsoper unter den Linden i Berlin, City of Birmingham Symphony Orchestra, Philharmonia Orchestra i London och Toronto Symphony Orchestra. Han har jobbat på en mängd platser men upplever att det musikaliskt inte är någon skillnad på var man befinner sig i världen.

– Om man spelar Strauss är det egentligen ingen skillnad om man gör det i en djungel eller här i Norrköping. Fler myggor i djungeln och lite svettigare, men annars är det samma sak.

SONs program 2020–2021 är han nöjd med. 250-årsfirandet med Beethoven och kompositörer som Bruckner och Mahler ligger honom varmt om hjärtat.

– Vi har även en del svenskt i repertoaren, vilket är nytt för mig och väldigt intressant. Det ser jag mycket fram emot.

På frågan om vad som musikaliskt gjort störst intryck på honom, svarar Karl-Heinz:

– Min första musikaliska upplevelse som gjorde mig mållös kom när jag var 15 år. Jag lyssnade på Bachs Matteuspassion i en kyrka. Det glömmer jag aldrig, det var då jag insåg vad musik kan göra med sinnet. Det kom helt oförberett och var det som gjorde att jag blev intresserad av klassisk musik.

Älskar jazz

Karl-Heinz talar om flexibilitet och öppenhet, men de flesta har ändå en musikalisk kärna som man håller fast vid, något som är extra viktigt.

– Jag spelar allt, men när jag står där med en symfoni av Beethoven eller Bruckner känner jag mig helt hemma. Folk har frågat: ”Du kan dirigera Bruckners nia utan noter, hur går det till?” Men när jag lyfter handen och symfonin startar med ett tremolo, då känns det som om jag sitter hemma i mitt vardagsrum. Det är hemma för mig, helt enkelt. Den tyska klassiska romantiska traditionen; det är vem jag är. Men nyfikenhet finns, jag älskar jazz. Och för inte länge sedan spelade mina söner tidiga inspelningar med Led Zeppelin för mig. Jag blev helt fascinerad.

- När jag var ung var rock inte min grej, men nu i den här åldern kommer det. Jag är helt öppen för allt.

Text: Calle Slättengren

Foto: Mats Bäcker

  • Lär känna Karl-Heinz Steffens
    Cheefdirigent Karl-Heinz Steffens. Foto: Mats Bäcker

Dela


AKTUELLT

Om höstens konserter