Hoppa till huvudinnehåll

Beethovens sexa

15.00 - Saturday 12 June 2021
Inspelat i De Geerhallen


Föregående konsert Nästa konsert

Vår chefdirigent med SON

HÄR ÄR LÄNK TILL KONSERTEN >>

Prenumerera på nyhetsbrevet här >>


OM PROGRAMMET

Maurice Ravel (1875–1937)
Le tombeau de Couperin
Prélude
Forlane
Menuet
Rigaudon

Ravels klangliga fantasi var oöverträffat rik och varierad. Att Maurice Ravel var fransman märks tydligt i hans raffinerade musik. Han hittade nyanser och kombinationer som dittills varit okända. Han kände dessutom mycket väl till hemlandet musikaliska traditioner. 1914 började han arbeta på sex pianostycken som kom att få samlingsnamnet Le tombeau de Couperin (Vid Couperins grav), vilka i sitt tonspråk knöt an till den store franske tonsättaren François Couperins (1668-1733) eleganta sviter med tidens danser. Men arbetet drog ut på tiden och avbröts av många och svåra händelser. Under första världskriget drabbades han av dysenteri och hamnade i ett tillstånd av skapande förlamning, och 1917 drabbades han dessutom depression efter moderns död. När han så småningom återkom till komponerandet var han som en annan, desillusionerad människa, och han dedicerade varje sats i sin svit till nära vänner som stupat i kriget. Två år efter pianoversionens fullbordan orkestrerade han fyra av satserna, och dessa uruppfördes 1920.

Ludwig van Beethoven (1770–1827)
Symfoni nr 6 ”Pastoralsymfonin” F-dur op 68
Glada känslors uppvaknande vid ankomsten till landet. Allegro ma non troppo
Scen vid bäcken. Andante molto mosso
Munter samvaro med lantfolk. Allegro
Åskväder. Storm. Allegro
Herdesång. Glada och tacksamma känslor efter stormen. Allegretto

Inga tonsättningar har väl varit föremål för mer ingående granskningar än Beethovens nio symfonier, och man tycker sig märka att det är i de med udda nummer tonsättaren har kämpat och utvecklats, medan de med jämna nummer inneburit ett mer konfliktfritt och vilsamt skapande. Detta stämmer åtminstone för den sjätte symfonin, den så kallade Pastoralsymfonin, där det inte ens i åskvädret och stormen går att hitta några djupare konflikter. Det liknar mer ett dramatiskt vykort.

Men även om Pastoralsymfonin mestadels är kontemplativ och idyllisk, så innehåller den faktiskt tankar som var nya till och med för Beethoven själv. Dittills hade symfonisatser bara försetts med de italienska tempobeteckningar som vi så ofta ser i programbladen, men redan i de första utkasten till pastoralsymfonin, från sommaren 1807, finns berättande titlar på de olika satserna angivna. De blev rubriker som efterhand växte ut och som vid symfonins fullbordan ett år senare hade blivit riktiga scenanvisningar. Originellt var också att symfonin fick fem satser, mot de traditionella fyra. Något liknande hade Beethoven inte ägnat sig åt tidigare inom symfonigenren och ändå ska man inte förledas att tro att det är fråga om programmusik. Modellen slog emellertid rot och flera senare tonsättare har verkligen komponerat programsymfonier vars fem satser fått lika beskrivande titlar – tänk bara på Berlioz Symphonie Fantastique.

Beethoven ville ännu så länge med rubrikernas hjälp bara ge en känslomässig ledtråd, inte en innehållsmässig.

Hur Beethoven själv formulerat detta har återgivits många gånger, men låt mig få citera hur författaren och folklivsforskaren Karl-Erik Forsslund tolkar detta i en 28 sidor lång skrift om Beethoven från Verdandi 1918:

”Den sjätte, Pastoralsymfonin (i F-dur) är åter lugnare. Han tar efter den uppslitande kampen mot ödet sin tillflykt ut till skogens stillhet, landets idylliskt vänliga frid. Det är en natur- och folklivsmålning i klingande dur och strålande gott humör. Det är en rad tavlor med särskilda överskrifter. Sådan ’programmusik’ och textbeskrivning har ansetts oriktig och otillåtlig, det blir målning och ej musik, efterhärmning och ej fri självständig konst, har man sagt. Men Beethoven har själv bemött denna invändning: ’också utan beskrivning skall man förstå det hela - det är mer ett uttryck för känslorna inför det målade än ett försökt att måla av det i toner.’

Han säger också, att näktergalar och gökar hjälpt honom att komponera denna symfoni, och en närmare granskning har visat hur helt han levt i naturen, hur innerligt han lyssnat till dess musik (liksom flera motiv, kanske främst den dråpliga gammalvalsen med dess liksom haltande synkoperade rytm, visa hur nära och djupt han kände och förstod den gamla präktiga ursprungliga folkmusiken.)”

Pastoralsymfonin intar en särställning inom Beethovens skapande. Den plågade titanen unnade sig att vila ut i lantlig herdemiljö.

Stig Jacobsson

  • Karl-Heinz Steffens, dirigent FOTO Mats Bäcker
    Karl-Heinz Steffens, dirigent FOTO Mats Bäcker

Dela


AKTUELLT

Välkommen!

Läs om höstens konserter för publik!

AKTUELLT

SONs digitala scen

Här hittar du alla aktuella inspelade konserter.