Efter mer än 40 år i musikens tjänst - nu går Håkan Jonsäll i pension

Det var 1983 som Håkan Jonsäll började i Norrköpings Symfoniorkester. Orkestern var då verksam i den gamla kyrkan Hörsalen som fungerade som konserthus fram till 1994 då Louis de Geer invigdes. Håkan har många minnen från tiden i Hörsalen men en period sticker ut. 
– De fem åren med chefdirigent Franz Welser-Möst var ett otroligt lyft för orkestern. Han gav så mycket energi och var väldigt noggrann, en perfektionist som inte gav sig förrän det blev som han ville, berättar Håkan.  

Att välja ut konserter som betytt något extra för Håkan är inte lätt. Det är många konserter per säsong och han säger att det ibland kan vara svårt att komma ihåg vad man spelade i förra veckan. 

– Ett roligt konsertminne är när Daniel Harding dirigerade i frack och lädertofflor. Tofflorna var svarta och snygga men det såg lite tokigt ut. Jag vet inte om han kanske hade ont i en fot.

Håkan Jonsäll började att spela fiol i sjuårsåldern hemma i Hälsingland, där fiolläraren bodde granne med familjen. Folkmusiken, som allt startade med, ligger fortfarande Håkan varmt om hjärtat.  
Hälsingland och orten Gnarp mellan Sundsvall och Hudiksvall är Håkans hem sedan nitton år tillbaka då familjen flyttade tillbaka dit från Norrköping. Det var också här som musikerkarriären kunde ha tagit slut tidigare än vad han hade tänkt. 

 
När det var pandemi blev jag fast uppe i Hälsingland. En dag när jag stod och kapade ved fastnade handsken och pekfingret sågades av och två andra fingrar på höger hand sågades nästan av.

Sjukvården lyckades att lappa ihop fingrarna men det blev en lång sjukskrivning och Håkan var osäker på om han skulle kunna spela fiol igen. 

–  Första gången jag plockade upp stråken kändes handen som en boxhandske. Jag har sämre känsel i de tre fingertopparna men jag har inga problem med att spela som tur är. 
 
Att veckopendla till arbetet i Norrköpings Symfoniorkester har varit Håkans vardag sedan flytten tillbaka till Hälsingland. Det har fungerat men också varit slitigt många gånger. Nu ser han fram emot att få mer tid tillsammans med fru, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. 
Ett stort intresse förutom musiken är att spela schack. Han har varit engagerad i föreningar för att lära ut brädspelet till barn och öka intresset för schack. Det har också blivit många partier tillsammans med några av musikerna i orkestern genom åren. 

Håkan gör nu sin sista konsert med symfoniorkestern men han kommer inte att lägga stråken på hyllan. Han vill fortsätta att spela och har redan idéer på var det kan vara-både i mindre och större sammanhang. Han är glad att han valde att fortsätta att jobba för att kunna vara med på den Europaturné som orkestern gjorde i augusti. 

– Att spela i konserthuset Concertgebouw i Amsterdam var väldigt speciellt. Den salen, akustiken, att vi spelade så bra och alla lovord vi har fått. Det blev en fantastisk avslutning som jag kommer att bära med mig, säger Håkan Jonsäll. 
Fine

Text: Maria Turdén