Den alltid självkritiske Johannes Brahms tog tre år på sig att skriva Pianokonsert nr 2. Med egenheten att kalla sina omfattande verk miniatyrer beskrev han konserten som ”några små pianostycken”. I själva verket hade han skapat ett av de ädlaste och mest majestätiska exemplaren i hela repertoaren. Brahms var själv solist vid uruppförandet 1881 som omedelbar blev en succé. Pianodelen är noggrant integrerad med orkestersatsen och kräver en skicklig solist som i kvällens konsert, världspianisten från Argentina, Nelson Goerner.
Pjotr Tjajkovskij, Rysslands mest berömda tonsättare, skapade melodiös och romantiskt känslomässig musik; symfonier, konserter, kammarmusik och baletterna Törnrosa, Svansjön och Nötknäpparen. Han skrev en rad operor som Spader dam och Eugen Onegin. Tjajkovskij stil förenade det ryska med det västerländska vilket särskiljer honom från sina ryska samtida, de mer nationalromantiskt inriktade Mussorgskij, Balakirev och Rimskij-Korsakov. Samtidigt blev han den förste internationellt framgångsrike ryske tonsättaren och kunde glädja sig åt stora framgångar redan under sin livstid.
Symfoni nr 5 präglas av det ödesmättade tema som hörs i klarinetten redan i inledningen och som sedan återkommer och håller samman de fyra satserna. Första satsen präglas av oroliga och motstridiga känslor som bryts och kämpar mot varandra, men i ett strängt förlopp som i stramhet och logik nästan påminner om Beethoven. I andra satsen hörs två känsloladdade motiv växla mellan hornet och oboen, men ödesmotivet bryter in. Tredje satsen kontrasterar med en väluppfostrad elegant vals, glättig på ytan, men mörkret finns ständigt kvar därunder. I finalen förvandlas temat, blir marschliknande och skiftar över till dur. Verkets (och Tjajkovskijs?) inåtvändhet vänds till en nästan påträngande stridslystnad och avslutningen blir till en strålande triumf. I likhet med Beethovens femma hade Tjajkovskijs fjärde symfoni uttalat varit en triumf över ödet. I Symfoni nr 5 kommer segern inte lika lättvindigt, men som någon har uttryckt det; om Beethovens femma kan beskrivas som att Ödet knackar på dörren för att komma in så försöker Ödet i Tjajkovskijs femma ta sig ut.
Text: Catarina Ek
Programändrig: Dvořák Symfoni nr 9 ersätts av Tjajkovskij Symfoni nr 5
Program
BRAHMS Pianokonsert nr 2
Paus 30 minuter
TJAJKOVSKIJ Symfoni nr 5
Pausmeny
Boka något att äta eller dricka
Förbokas senast kl 12.00 dagen före aktuell konsert.
Till lördagskonserterna behöver förbokningen göras senast torsdagen kl 12.00.
