Vi möter SONs chefdirigent som både dirigent och solist i Coplands Klarinettkonsert.
Förändring i programmet, Mozarts Sinfonia concertante för blåsare och orkester ersätts av Aaron Coplands klarinettkonsert.
Copland skrev sina första verk på 1920-talet i tidens modernistiska och avantgardistiska anda, men övergick sedan till att alltmer hämta inspiration från folkmusiken. Under 1930-talet förenklade Copland sina kompositioner ytterligare, något som bidrog till att han stämplades som populist av kritiker men samtidigt tillgängliggjorde honom för en bredare publik. Klarinettkonserten tillhör ett av Coplands mest kända verk. Det var jazzklarinettisten Benny Goodman som gav Copland i uppdrag att skriva en konsert för klarinett. Copland införlivade många jazzelement i konserten och skriver själv såhär om stycket: "The instrumentation being clarinet with strings, harp, and piano, I did not have a large battery of percussion to achieve jazzy effects, so I used slapping basses and whacking harp sounds to simulate them. The Clarinet Concerto ends with a fairly elaborate coda in C major that finishes off with a clarinet glissando – or "smear" in jazz lingo."
Med Symfoni nr 5 från 1902 inleder Gustav Mahler en ny period i sitt komponerande; ett modernare tonspråk och han länkade inte längre till sång. Symfonin inleds med ett välkänt trumpetsolo, med samma rytmiska motiv som Beethovens femte symfoni, ta ta ta taa.
Det ofta framförda berömda adagiettot med stråkar och harpa är nästan smärtsamt vackert. Det användes i filmen Döden i Venedig, baserad på kortromanen av Thomas Mann som döpte huvudpersonen efter Mahler. En musikaliskt och känslomässigt stor symfoni som orkestern avslutar triumfatoriskt.
Text om Mahler: Catarina Ek
Program
COPLAND Klarinettkonsert
Paus 30 minuter
MAHLER Symfoni nr 5
Pausmeny Norrköping
Boka något till pausen
Pausfika förbokas senast kl. 12.00 dagen före aktuell konsert.
Till lördagskonserterna behöver förbokningen göras senast torsdagen kl. 12.00.
